Nyhetsvärdering

Första artikeln jag valde var på Aftonbladets förstasida på internet.
"Reinfeldt firar redan valsegern", var deras rubrik.
Det hela handlade om TV-debatten mellan Sahlin och Reinfeldt där han fick högst betyg.
Så varför valde Aftonbladet denna nyhet? Det är viktigt att klargöra för oss som läser om hur det går, dels för att vi ska kunna ta ställning samt att kunna på ett snabbt sätt veta hur det ser ut i valet. Och eftersom valdagen närmar sig så tar vi läsare åt oss mer om vad som sker angående valet.
Även när det gäller denna nyhetsvärdering handlar det om vad publiken vill ha och vad man anser vad publiken bör ta del av, som också Westerståhl & Johansson nämner (http://www.miun.se/upload/ITM/Demicom/Rapporter%20pdf/DMI-rapport_19_FINAL.pdf).

Det nämndes också att Mona Sahlin omvände fler väljare än Reinfeldt, men varför blev inte detta huvudnyheten istället?
Kan det bero på att efter debatten så sträckte Reinfeldt upp armarna när han mötte folks jubel? Att media då bestämde sig för att påpeka att statsministern redan tror att han har vunnit.
Konkurrensen mellan tidningarna påverkar nyhetsrapporteringen. Det gäller ju att synas och höras för att locka fler läsare, så det kanske helt enkelt är så att Aftonbladet ville provocera fram känslor hos oss läsare. Det kanske inte behöver vara svårare än så?
Medieforskaren Bengt Johansson sade bland annat detta om vad publiken vill ha:
"Nyheter karaktäriseras av att vara ny information som på olika sätt avviker från det förväntade och vår egen situation".
I detta fall att Reinfeldt sträcker armarna i skyn som en segergest kan tolkas som något oförväntat.
Att sedan vinkla nyheten mot rubriken är även ett knep för att få oss att läsa. Reinfeldt har nog säkerligen inte tagit ut segern i förskott, men rubriken får oss läsare att tro det. När man sedan läser själva artikeln handlade det mer om själva debatten än att han tar ut segern. Varför då göra denna vinkling? Helt enkelt för att fånga oss läsare. Jag reagerade ju och läste artikeln.


Den andra nyheten jag valde är även den från Aftonbladet (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7778409.ab). Men den här gången handlar det om en kvinnlig riksdagsledamot som fick sin identitet stulen, och höll på att hamna på Kronofogden.
Detta är ju något som verkligen känns aktuellt då det har hänt många skimming-brott på sista tiden.
Men eftersom denna kvinna även är en politiker blir nyheten större. En person som är känd eller är en så kallad elitperson, får oftast ett större utrymme i pressen än en "vanlig" Svensson. Och eftersom det är val snart ökar värdet på nyheten ytterliggare på grund av det.
Det står ingenting om NÄR detta hände. Det kan mycket möjligt vara så att denna politiker valde att berätta sin historia nu när media mer eller mindre bara handlar om valet. Eller snarare fick chansen först nu.

Artikeln har en bild på henne från sitt kontor och hon tittar rakt in i kameran. Det skapar en mer intim känsla för oss som läser. Det blir mer personligt. Och då det även finns kommentarer från henne, tar man ytterligare åt sig som läsare, eftersom det blir hennes historia. Man kan då identifiera sig med den drabbade.
Denna personifiering av politikern och det negativa som skedde skapar en nyhet. Vilket Björn Häger nämner i boken "En grundbok i journalistik". Vidare i boken nämns även (sida 112) Håkan Hvitfelts studie om vad som blir en nyhet, är om en händelse uppfyller vissa krav. Till exempel att det handlar om:

• politik,
  
• det är kort geografiskt (i Sverige),
  
• negativt inslag,
  
• utspelas under kort tid men som en del av ett tema (i detta fall valet.),
  
• och handlar om enskilda elitpersoner som även används som källor (hon berättar sin egen historia.).

De ovanstående punkterna uppfyller vad artikeln, jag har valt, "handlar om". De faktorerna tillsammans blev en nyhet.